Tankar...

Ännu en ljuvlig morgon, det är så gott när solen skiner och liksom bara lyser upp tillvaron. Jag har varit ute på en liten morgonpromenad och passade på att ta några solbilder på en av mina favoritplatser - kyrkogården. Jag känner en sån frid och ro när jag går där och det är så gott. Det är ju det jag längtar efter emellanåt när det enda man hör är spårvagnen, trafiken och brandkåren såklart. Det kan ha sina baksidor att bo centralt ibland. Det är då som det är så skönt att ha ett lugnt stället att gå till, alldeles i närheten dessutom.

Osökt kom jag nu att tänka på döden, kan inte förstå var jag fick det ifrån... Många är så rädda för döden och jag förstår inte varför. Vad finns det att vara rädd för? Det är klart att vägen tills man dör kan vara både plågsam och jobbig men själva döden ska man inte vara rädd för. Vem är jag som försöker predika hur livet efter döden är? Har jag någon egen erfarenhet kanske? Nej, det har jag inte men jag har läst en del om det och även fått berättat för mig och jag måste ju säga att det låter lockande. Tänk att återigen få träffa sina nära och kära som man mist, att få träffa sina guider och skyddsänglar och att få känna värmen och kärleken från dem. Göra upp en ny plan för nästa jordeliv. Vad är det som är så skrämmande med det? Nej, jag ska inte gå och ta livet av mig bara för det men jag menar att jag känner ingen rädsla för att gå vidare den dagen det är meningen att jag ska lämna detta jordeliv.
Jag undrar ibland vad min uppgift i detta livet är? Jag känner mig inte särskilt viktig, har inte gjort några underverk, kort sagt en rätt anspråkslös människa på detta klot. Så vad väntar jag på? Jag önskar att jag hade lite mer jävlar-anamma i mig och bara gjorde de sakerna som jag faktiskt skulle vilja göra. Jag tänker för mycket, det där med att lyssna på magkänslan är jag tyvärr dålig på. Vad är det som hindrar mig? Om jag visste det så satt jag antagligen inte här och skrev. Men vi får se, kanske vaknar jag en morgon och bara bestämmer mig för att nu får det vara nog - nu jäklar är min tid kommen...Ha en ljuvlig dag!

"Fruarna"

Igår såg jag dem.

Det har ju varit ett ganska hett ämne det senaste året, jag pratar om alla dessa "fruar". Det är allt från Hollywood till Skåne, det finns svenska och norska, undrar just vad som dyker upp härnäst. Varför nämner jag nu detta? Jo, jag och C.H var på kläd-, smink- och inredningsvisning och där var de då, dessa "fruar". I övrigt hade vi en trevlig kväll med gott tilltugg.

John Barrowman - I Am What I Am

Ett underbart sätt att börja dagen på är att lyssna på denna - efter det känner man sig redo att erövra världen!!!

Oless :)

Så var det fredag igen och veckan hade tagit slut... Någon som känner igen det? Ren och skär nostalgi från slutet av en era... Svaret på vem det är får ni veta lite längre ner.

Igår var det ju torsdag (erkänn att jag har en viss talang för att veta vilken ordning dagarna kommer i :)) och dags för meditation och sånt. Jag har börjat en kurs i, ja jag vet inte hur man bäst ska beskriva den men vi börjar med att meditera och sen testar vi på lite olika mediala grejer. Ja det är inte så lätt att beskriva som sagt. Igår var det dags för trans, både kul och intressant. Huvudpersonen igår var helt klart Sture, en liten blandrasvalp som påminde starkt om en mini-rotweiler, ack så söt... Dessvärre så har jag ingen bild på honom men jag hoppas att han är med nån mer gång och då ska jag inte missa att föreviga honom...

Helgen kommer att gå i familjens tecken, brodern och co kommer ner ikväll, det ska bli trevligt. Inte en lugn stund på mina 54 kvadrat med andra ord men finns det hjärterum ...

En riktigt skön helg till er alla!

Less...

Måndag morgon, en lite gråtrist dag men vem vet, solen kanske kommer på visit lite senare. Just nu känner jag mig lite less - på det mesta faktiskt. Jag funkar inte så bra när jag bara går hemma, det blir absolut ingenting gjort, vare sig åt det ena eller andra hållet.

Vad vill jag göra då? Jag önskar att jag visste. Längtar efter ett jobb eller en sysselsättning som jag brinner för. För om jag bara "tar" ett jobb så blir jag rastlös efter ett tag och vill bara vidare till... ja vadå? Det känns som om det alltid har varit såhär. Jag blir rastlös efter ett tag och vill att det ska bli en förändring eller kanske flytta. Jag vet ju att det bara hjälper för stunden men just nu kryper det i kroppen.


Jag har för mycket tid att tänka helt enkelt, önskar att jag kunde tänka lite kreativt och med lite framåtanda istället men nähä varför tänka så när man kan analysera sin situation tills man inte ser någon ljusning alls bara grottar in sig mer och mer.

Nä, det är ingen höjdare nu och jag är så rastlös så jag vet inte vad men vad gör jag åt saken? Precis! Absolut ingenting - och det är det värsta av allt...

Jag ska ta mig en lång funderare, meddelar när jag kommit fram till något som gjort mig klokare!

och nr 2

Låt bli att le - om ni kan...

Ack så söt 1

Man blir ju varm i hjärtat av denna!

Besök i porten bredvid.

Då var årets besök hos tandläkaren avklarade, ja det blev ju två gånger denna vecka. Har ju haft "lite" problem med en tand som har en gammal lagning så den fixade han till. Sen var det ju den där vanliga kollen och den var ok. Jag har absolut ingen tandläkarskräck men det finns en sak som jag inte gillar och det är de där röntgenbilderna. Allvarligt talat, varför kan de inte uppfinna någon snällare metod. När de ska ta bild på mina gaddar så är det först och främst tungan som är i vägen, den försöker väl motsäga sig behandlingen så gott det går. Sen säger de åt en att bita ihop och då kommer kväljningarna. Sen ska man bita ihop helt med tänderna, men hallå, gomen tar ju emot. Man ligger där fastklämd i stolen och biter ihop så gott det går medans tårarna sakta rinner ner... Så förutom det så är det inga problem...

Tandläkareyrket kanske man skulle ha satsat på? Bra betalt genom att hjälpa (plåga) andra, men vem står ut med det dät borrande ljudet hela dagarna? Bara det är ju tortyr nog...

Sen är det skönt att ha så nära till tandläkaren, jag bor på 40 och han finns på 38, inte helt fel!

Bubbles!!!

Med facit i handen så går det inte precis undan med mitt garderobsprojekt, en och en halv avklarad och inget har jag att skylla på. Fast det är klart jag har ju hittat en ny effektiv tidstjuv,

denna finns att hitta på www.bubbleshooter.net/. Så har man några timmar över, hemma eller på jobbet, så är det bara att gå in på sidan. Garanterat beroendeframkallande...

Ska jag eller ska jag inte?

Sitter och funderar om jag ska ta tag i mina garderober ikväll... De är i stort behov av en rejäl rensning så jag undrar om lusten kommer att infinna sig eller om någon har ett bra tips. Fast egentligen så är det ju bara att börja i ena änden och beta av garderob för garderob, jag har tre enkla och en dubbel, som för närvarande är väldigt välfyllda. Jag tycker själv att det gått lite för långt när man hittar en påse inknödd i garderoben och vad fanns det i den? Jo, en topp med prislapp och allt. Det är ju bra om man använder det man köper och inte bara slänger in det i garderoben. Nu känns det nästan som om jag har övertalat mig själv, hehe. Ska bara (klassisk kommentar) programmera Spotify men lite nostalgi.

Vem vet, när jag är färdig med garderoben så kanske den ser ut så här...

In my dreams...

:)

Tre veckor!

Idag är det exakt tre veckor sedan jag slutade röka. Det var nog en och annan som undrade vad som tagit åt mig och om sanningen ska fram så undrar jag det också - fortfarande. Jag har inte precis tillhört den gruppen av rökare som har pratat om att sluta röka, snarare tvärtom, tanken på att sluta har inte ens funnits i min fantasi. Så hur kom det sig då att jag faktiskt har slutat?

Jo, jag var på en kurs i våras, hade inget med rökning att göra. Det var lite blandat med folk både från Stockholm och Malmö. Vi rökare höll ihop, precis som vi brukar göra. Så var det en tjej från Stockholm som berättade att hon hade slutat röka och det utan besvär alls, allt tack vare en bok. Jag vet inte varför men jag blev bara så nyfiken att jag för första gången i mitt liv faktiskt började överväga tanken.

Boken heter Äntligen icke-rökare och är skriven av Allen Carr.

Jag kollade upp den på nätet och beställde den från Adlibris för endast 44 riksdaler - alltså ingen förmögenhet för att utföra detta experiment. Jag satte 6/6 som datumet med stort D. Det funkade i tre dagar, sen började jag igen. Jag vet så väl varför det misslyckades då. Jag hade inte tagit det på allvar utan mest som en kul grej för att testa om det gick. Så ett nytt datum bestämdes till den 24/8.

Och nu har det gått betydligt bättre eftersom jag faktiskt har klarat tre veckor hittills. Jag ska erkänna att jag kan längta efter en cig och att doften är trevlig och det där med att man inte skulle äta istället för att röka har väl inte fungerat så bra på mig heller. Men skam den som ger sig jag ska nog ta och läsa boken igen, tredje gången gillt. För trots allt så har ju nikotinet gått ur kroppen och det är endast hjärnan som håller på och spökar.

Så om ni har funderingar på att göra som jag - köp då boken. Lägg ner det där med alla nikotinsubstitut som de har hittat på, det är ju faktiskt främst nikotinfria vi ska bli. Dessa substitut kostar ju en förmögenhet och är beroendeframkallande, så köp boken och lägg cigarettpengarna på något trevligare istället. Själv har jag öppnat ett konto och lägger under 1000 kronor i månaden och det blir ju lite så småningom och en Thailandsresa nästa vinter är det som hägrar...

Söndag

Är det dags igen? Ja, kanske det, om inte annat så är det väl på tiden... Just nu längtar jag bort från stan, till naturen och tystnaden. Vad det beror på? Jo, jag har balkongdörren öppen och istället för fågelkvitter och vindarnas sus så är det motorcross på Ullevi och många andra störande ljud, läs spårvagn, utanför fönstret. Har precis fixat iordning mitt trådlösa och även snabbare bredband så nu blir det surfning av. Jag har en kartong kvar med en on demand-box i (dessvärre så har jag inte hjärnkoll på det där med on demand men det kommer väl så småningom). Funderar starkt på att ta mig utanför dörren så jag slipper bullret för ett tag. CU