Förvandlingen...

Äntligen har jag tagit tag i mitt vardagsrum. Jag har varit missnöjd med tapetvalet, ja jag har valt det alldeles själv, hm, ända från början. Det är inte det lättaste att välja när man sitter i en källare med skum belysning och dessutom under tidspress.

I fredags var jag ju och valde ut ett par färger som jag ville testa och det var dessa färger:

Den vänstra var lite väl skrikig för min smak och den högra var jag väldigt osäker på, vad göra? Det är då man anlitar experthjälp, hehe, jag har en kompis, CH, som är riktigt bra på sånt här och hon fick göra en akututryckning och efter att ha kladdat och mixat de olika färgerna så kändes allt så mycket lättare.

Jag åkte iväg till Tapetgalleriet och köpte färg + en del annat smått&gott som man bör ha...

Tack och lov så kom jag på att jag kunde ta med mig min dramaten, 10liter färg väger ju en del, om man säger så...

Hur såg det då ut innan? Jo så här:

och efter att ha centrerat allt så såg det ut så här.

Man har ju fått höra att förarbetet är såå viktigt så den här gången tänkte jag att jag skulle vara riktigt ordentligt, brukar ha en tendens att slarva lite, hehe. Så takskarven målades vit för att sedan tejpas, det är ju inte så snyggt att ha en massa fläckar i taket. Det har spacklats och slipats en hel del också, på så sätt fick jag se hur jag skulle se ut som gråhårig.

Sen la jag ut papper på golvet, för att skydda parketten. Kanske inte riktigt på alla ställen förstås, tyckte inte att det behövdes vid fönstret, det var ju så lite att måla och vad händer då, tror ni?????????

Precis, lagen om alltings jävlighet, hehe, men det var ju bara att torka bort det med en gång, men är det inte typiskt så säg?

Så här såg det ut efter första strykningen, visade det för CH och hon blev helt förskräckt och undrade vad jag sysslat med, man ska ju rolla nerifrån och upp. Jaha, det kändes ju inte bra, tänk om jag förstört hela väggen, jag såg framför mig att jag skulle få börja slipa igen(inte min favoritsysselsättning) och helt enkelt börja om från början...

Men tack och lov kunde jag andas ut efter andra strykningen och jag måste bara säga att jag är så himla nöjd, det blev så bra. Tänk vilken skillnad det kan bli med lite färg. :)