Visar inlägg med etikett Vitaminer - Mineraler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vitaminer - Mineraler. Visa alla inlägg

tisdag 19 maj 2009

Zink

Zink finns i alla celler, men är särskilt koncentrerad till ögon, hud, hår, naglar, hjärna, hypofys, binjurar, könsorgan, sköldkörtel, lever och njurar. Zink främjar nagel och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår. Immunförsvarets överordnade organ, thymus, är på samma sätt beroende av zink. Det är en beståndsdel i cellernas respirationsenzymer, en förutsättning för utnyttjandet av järn och bildandet av blod, normal funktion av prostata och optimalt utnyttjande av A-vitamin.Brist på zink kan leda till hudbesvär som eksem, psoriasis, acne, oren hy, långsamt läkande av sår, mjäll, håravfall, vita fläckar på naglarna och sår på skenbenen. Mentala tillstånd som apati, irritation, depression, aggression och dålig inlärningsförmåga. Cirkulations- och blodsjukdomar som åderförkalkning, för högt blodtryck och blodbrist. Matsmältningsbesvär pga nedsatt produktion av matsmältningenzym, magsår, hormonella besvär som sockersjuka, sterilitet, impotens, nedsatt produktion av mjölk hos ammande kvinnor, missbildningar av foster, störningar i utveckling och tillväxt, prostatabesvär och menstruationssvårigheter. Vidare nedsatt smak- och luktförmåga, viktförlust, trötthet, ökad mottaglighet för infektioner, nedsatt resistens mot stress, vissa njur- och leverbesvär, cancer och senilitet. Zink finns i ostron, sill, musslor, lever, lamm, ägg, oxkött, mjölk, vetegroddar, fullkornsprodukter, vetekli, öljäst, nötter, ris, ärter, morötter, rödbetor, solrosfrö och kärnor från pumpan.

Vanadin

Vanadin finns i alla kroppens celler med den största koncentrationen i lever, mjälte, njurar, äggstockar, testiklar och sköldkörtel. Vanadin medverkar till att benstomme och tänder förses med mineraler. Det är troligtvis en förutsättning för normal tillväxt och utveckling. Vanadin hämmar bildandet av kolesterin och sänker blodets kolesterolhalt. Det dämpar ett överaktivt hjärta, transporterar syre, främjar bildandet av hemoglobin, neutraliserar toxiner och aktiverar de vita blodkropparna. Sannolika följder av brist är hjärt-, cirkulations och leversjukdomar. En möjlig faktor vid cancer. Vanadin finns i vegetabiliska oljor.

Svavel

Den största delen av svavel finns som en beståndsdel i en rad aminosyror i samtliga celler. Den högsta koncentrationen finns i hud, hår och leder. Svavel medverkar vid cellernas respirationprocesser och stimulerar alla avgiftande funktioner. Närvaron av svavel i de röda blodkropparna är en förutsättning för hemoglobinets förmåga att binda syre. Brist på svavel är sällan förekommande och återfinns i stort sett bara hos vegetarianer, som varken äter ägg eller mejeriprodukter. Svavel finns i kött, fisk, fjäderfä, ägg, sojabönor och sädesprodukter.

Selen

Selen finns i alla celler med höga koncentrationer i könskörtlar och sädesceller. Selen är liksom E-vitamin en antioxidant, men det är c:a 1000 gånger mer aktivt än vitaminet. Det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning Det katalyserar cellernas andningsprocesser, stimulerar immunförsvaret, levern och de avgiftande processerna. Det skyddar cellerna mot giftiga substanser som kvicksilver och kadmium.Brist på selen kan leda till lever-, hjärt- och cirkulationssjukdomar, däribland åderförkalkning och för högt blodtryck. Sterilitet, impotens och ålderdomsbesvär. Muskel- och ledbesvär, grå starr, hudbesvär och cancer i njurar, urinblåsa, mage, tarmar, lungor, hud, bukspottskörtel, lever och svalg. Möjligtvis cystisk fibros. Selen finns i öljäst, kelp, vitlök, ägg, svamp, råris och fullkornsprodukter.

Nickel

Nickel finns i alla organ med den högsta koncentrationen i benstomme, aorta och nukleinsyror. Nickel verkar, precis som krom, ha betydelse för ämnesomsättningen av kolhydrater. Vid intag av glykos stiger blodets koncentration av nickel samtidigt med koncentrationen insulin och krom. Det är av betydelse för leverns förmåga att lagra glykosen och har inverkan på blodets koagulation. Låga nickelvärden är konstaterade vid skrumplever och njursjukdomar. Nickel ingår i en mycket giftig förening med koldioxid. Detta ämne finns i tobak...

Natrium

Ungefär en tredjedel av kroppens samlade natriumreserv är lagrad i benstommen. Resten finns upplöst i blodet och vävnadsvätskan. Tillsammans med klor och kalium upprätthåller det vätsketrycket och den viktiga elektrolytbalansen. Det främjar elimineringen av koldioxid och har en alkaliserande effekt på syra-basbalansen. Det har en avslappnande inverkan på musklerna och främjar utsöndrandet av magsyra. Brist på natrium kan vid mycket kraftig värme leda till värmeslag genom att man förlorar så mycket salt genom svettningen. I mindre drastiska fall kan det förekomma sänkt blodtryck, utmattning, kramp, illamående, yrsel och uppkastningar. Natrium finns i havssalt. Normalt täcks behovet fullständigt genom kosten utan extra saltning av maten

Molybden

Molybden förekommer i mycket små mängder i alla celler. De högsta koncentrationerna finns i lever, mjälte och njurar. Molybden ingår tillsammans med järn i ett enzym som katalyserar ombildandet av urinämne till urinsyra. Det medverkar till att fluorid lagras in i tandemaljen och skyddar på så sätt mot kariesangrepp. Molybden motverkar kopparförgiftning. Molybdenbrist kan medföra tand- och njurskador. Molybden finns i fullkornsprodukter, vetegroddar, melass, solrosfrö, ägg, bönor, linser och lever.

Mangan

Den högsta koncentrationen av mangan har vi i bukspottskörtel, benstomme, tänder, lever, njurar och sköldkörtel. Mangan medverkar vid cellernas respirationprocesser och ingår i de enzymer, som katalyserar ämnesomsättningen av protein, fett och kolhydrater. Det aktiverar enzymer som främjar ombildandet av ammoniak till urinämnen. Tillsammans med krom har det en reglerande inverkan på blodsockret. Mangan är en viktig mineral för nervsystemet och främjar den neuro-muskulära koordinationen. Saliv innehåller en manganhaltig förening som skyddar tänderna mot karies. Det medverkar vid proteinets sönderdelning i tarmen och vid bildandet av sköldkörtelns hormon tyroxin. Brist på mangan kan leda till vissa former av anemi och cancer. Andra tecken på brist kan vara störningar av tillväxten, testikelvävnaden förstörs, sterilitet (båda könen), impotens, diabetes, hypoglykemi och struma. Vidare ben- och tarmskador samt leverbesvär. Mangan finns i kronärtskocka, fullkornsprodukter, ris, vetegroddar, nötter, kelp, öljäst, persilja, gröna bönor, selleri och grön sallad, jordgubbar, bananer, ananas, blåbär och körsbär.

Magnesium

Cirka hälften av kroppens magnesium finns i benvävnaden, resten finns i upplöst form, i första hand inne i cellerna. Magnesium ingår i enzymer, som styr produktionen och förbrukningen av energi, samt förbränningen av socker. Magnesium är en förutsättning för normal funktion av lever, bukspottskörtel, nervsystem och muskler. Det aktiverar enzymer som löser upp blodproppar och fibromer. Det stimulerar immunförsvaret, det hormonella systemet och matsmältningen. Det gör nerv- och muskelcellerna mindre benägna att irriteras. Brist på magnesium medför kramp, i vissa fall t.o.m epileptiska anfall, överkänslighet för ljus- och ljudpåverkan, spänningar, irritation, sömnlöshet, depression och skakningar. Vanligt förekommande är störningar i cirkulationen som för högt blodtryck, åderförkalkning och hjärtsjukdomar. Även sjukdomar i lever, bukspottskörtel och njurar, däribland njursten. Magnesium finns i fullkornsprodukter, mjölk, nötter, mandlar, grönsaker, fisk, ris, sesamfrö, solrosfrö, äpplen, apelsiner, persikor och fikon.

Litium

Litium har en reglerande inverkan på kalium-natrium balansen. Dess funktion i övrigt är knapphändigt utforskad. I psykiatrin används litium (i stora giftiga doser) för behandling av mano-depressiva psykoser. Brist på litium kan leda till depressioner. Litium finns i timjan, kelp och havssalt.

Krom

Krom ingår i en substans som reglerar organismens tolerans av socker och detta blodsockerreglerande ämne fick namnet GTF (glucose tolerance factor). Ögonlinsens tillstånd är beroende av krom och under graviditeten är krom nödvändigt för normal fostertillväxt. Det förebygger åderförkalkning, och GTF ökar organismens tolerans mot alkohol. Krombrist är troligtvis en bidragande faktor vid sockersjuka. Andra möjliga följder av ett bristtillstånd är grå starr, hjärtsjukdomar, åderförkalkning och störningar i fosterutvecklingen. Krom är i stor utsträckning ogiftigt, men vid stora överdoser kan det förorsaka njur- och leverskador, cancer och allergier. Krom finns i öljäst, melass, vetegroddar, rörsocker, svartpeppar, lever, ost och fullkornsprodukter.

Koppar

Den största delen av kroppens lager av koppar finns bundet i en lång rad enzymer och som en beståndsdel av antikropparna. Höga kopparkoncentrationer finns i lever, binjurar, njurar och hjärna. Koppar ingår bla i de enzymer som katalyserar cellandningen, bildandet av hemoglobin och pigment i hud och hår. Koppar medverkar vid bildandet av bindvävsfibrer och jod, vid omsättningen av C-vitamin och adrenalin. Brist på koppar kan leda till nedsatt motståndskraft mot stress, infektioner och förgiftningar. lnflammationssjukdomar, cirkulationsbesvär med förslappningar och ärrbildningar i blodbanorna. Allergiska hud- och luftvägsbesvär, cancer, blodbrist och Basedows sjukdom (en form av sjuklig överproduktion hos sköldkörteln). Koppar finns i fisk, lever, majs, ärter, bönor, musslor, nötter, fullkornsprodukter, solros- och sesamfrö, aprikoser, fikon och katrinplommon.

Kobolt

Kobolt är inte bara en färg utan ingår också som en central atom i vitamin B12-molekylen. Vid tillräcklig tillgång på kobolt, kan B12 syntetiseras av bakterier i tarmen. Kobolt främjar upptagandet av järn och syntesen av vissa hormoner (ACTH och cortison). Kobolthaltiga enzymer katalyserar ämnesomsättningen av protein, fett och kolhydrater. Brist på kobolt kan leda till perniciös anemi (en form av blodbrist som uppstår till följd av särskild brist på benmärgsskador, koordinationsbesvär och förlamningar.Kobolt finns i lever, mjölk, ägg, solrosfrö, vetegroddar, pollen, öl, bladgrönt, vegetabiliska oljor.

Klor

Klor, upplöst i form av joner, finns tillsammans med natrium i alla organiska vätskor, speciellt utanför cellerna. Dess viktigaste uppgift är att upprätthålla vätsketrycket i blodplasman och vävnadsvätskan. Klor är en viktig beståndsdel i magsyran och är en förutsättning för de röda blodkropparnas förmåga att transportera koldioxid. Det främjar leverns avgiftande funktioner. Brist på klor kan leda till matsmältningsproblem och störningar av elektrolyten. Brist förekommer mycket sällan, utom vid långvariga kräkningar, då stora mängder magsyra förloras. Eftersom klor är en beståndsdel i koksalt är överdoseringar långt vanligare. Överdosering av klor kan leda till hjärtbesvär. Klor finns i kött, mejeriprodukter, tomater, selleri, grönkål och dadlar. Den källa som innehåller mest är salt.

Kisel

Kisel är jämnt fördelat i den mänskliga organismen. Särskilt höga koncentrationer finns i bindväv, ben, tänder, hud, blodkärl och thymus. Kisel har en främjande inverkan på tillväxt och utveckling. Det stärker bindväv, muskler, ben, tänder, hår, naglar, hud och slemhinnor. Även i små mängder stärker det motståndskraften. Med stigande ålder minskar kiselkoncentrationen i thymus, artärer, hud, leder och bindväv. Parallellt med detta kan man se en tilltagande förkalkning samt förslappningar i de stora pulsådrorna. Tillsammans med koppar upprätthåller kisel bindvävens elasticitet. Kiselbrist kan medföra ben- och ledbesvär, diskbråck och ischias, nagelsjukdomar, hudbesvär, rynkor och slapp hud, håravfall, ökad mottaglighet för infektioner, bihåleinflammation, irritation av slemhinnor. Kisel finns i åkerfräken, sallad, maskros, jordgubbar, gurka, solrosfrö.

Kalium

Kalium finns i alla kroppsvätskor, främst koncentrerat inne i cellerna. Kalium aktiverar ett stort antal enzymer och är viktigt för nervernas förmåga att reagera på stimuli och leda impulser. Det reglerar hjärtrytmen och har inflytande på hormonbalansen. Det medverkar vid omsättningen av fetter, kolhydrater och proteiner. Det är nödvändigt för njurarnas funktion och för att upprätthålla syra-balansen. Kaliumbrist kan medföra livshotande tillstånd som total aptitlöshet, muskelkramper och hjärtstopp. Vid lättare brist kan störningar av hjärtrytmen uppträda, även ödem, kronisk förstoppning, hormonella störningar, njurbesvär och för högt blodtryck. Andra bristföljder är sockersjuka, bukspottsinflammation, stress, allergi och cancer. Kaffe, alkohol och socker medför kaliumbrist. Detta gäller i ännu högre grad en lång rad medicinska preparat, speciellt vattendrivande, digitalis och cortisonpreparat.Kalium finns i grönsaker och frukt. Bananer och potatis är speciellt bra källor.

Kalcium

Den största delen kroppens kalklager finns i benvävnaden och tänderna. En mindre del finns upplöst i kroppsvätskorna eller är bundet till proteiner. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns magsyra, D- och C-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagandet av kalcium hämmas av mat som innehåller fytin, t ex vetekli och spannmål, och mat som innehåller oxalsyra, t ex spenat, rabarber och tomat. Fytin kan elimineras genom att man långtidsbakar brödet och genom att man lägger kli och spannmålsprodukter i blöt 8 -10 timmar innan det skall användas. Kalcium medverkar till att leda impulser i nervsystemet, reglerar musklernas-därigenom också hjärtats-kontraktion och medverkar vid blodkoaguleringen. Brist på kalcium kan leda till engelska sjukan, porös och mjuk benstomme, benskörhet, tandskador, muskelkramper, blå fingrar och tår. Ofta kan man se skenbara mentala tillstånd som nervositet, sömnlöshet, depression och nedsatt smärttolerans. Nedsatt produktion av magsyra och menstruationssmärtor. Behovet av kalcium stiger med åldern. Kalcium finns i mjölk, ost och andra mejeriprodukter, dessutom i spannmål, frö och färska grönsaker. Sesamfrö och solrosfrö är speciellt bra källor.

Järn

Järn finns i första hand i de röda blodkropparnas hemoglobin, en mindre del i musklernas röda färgämne, myoglobin. Som en beståndsdel av hemoglobinet transporteras järnsyre från lungorna ut till alla celler och koldioxid den motsatta vägen. Järnbrist uppstår p.g.a. otillräcklig tillförsel genom kosten, men den kanske allra vanligaste orsaken är besvär med upptagningen i tarmen. Brist kan vidare förorsakas av underskott på magsyra samt brist på B6, B12, C, folinsyra, zink, koppar eller mangan. Järnunderskott kan medföra blodbrist, cancer, leverbesvär, kronisk gikt i lederna och mottaglighet för infektioner.Järn finns i inälvsmat (speciellt lever), ägg, melass, fisk, fjäderfä, bladgrönt, fullkornsprodukter, katrinplommon, russin, öljäst, rödbetor, vetegroddar, sesam- och solrosfrö, bananer, persikor och aprikoser.

Jod

Det mesta av kroppens lager av jod finns i sköldkörteln, resten i blodet och fördelat i alla cellerna. Den största delen av det jod som cirkulerar i blodet tas upp i sköldkörteln där det förenar sig med proteinet tyreoglobulin och bildar hormonet tyroxin. Tyroxin reglerar hastigheten på ämnesomsättningsprocesserna i alla organ och celler. Detta hormon spelar också en roll då karotin ombildas till aktivt A-vitamin. Det kontrollerar hudens tillstånd, befrämjar tillväxt och utveckling och påverkar den fysiska och mentala aktiviteten. Om man konstant upprätthåller en optimal jodkoncentration i blodet, fungerar det som ett skydd mot nerfall av radioaktiv jod. Brist på jod förorsakar struma d v s sköldkörteln förstoras, andra symtom är anemi, lågt blodtryck, trötthet, mental apati och mottaglighet för infektioner. Jod finns i kelp, tång, havssalt, saltvattenfisk (särskilt torsk), fiskleverolja, skaldjur, spenat, melon, sparris, kronärtskocka och vitlök.

Germanium

Germanium är ett föga känt spårämne, men det kommer otvivelaktigt att få mycket stort medicinskt värde inom den närmaste fram tiden. Nyare japansk forskning har fastslagit, att germanium kan transportera syre runt i organismen. Rent organiskt germanium är helt ogiftigt. Det tas upp i tunntarmen, vandrar runt i organismen och avlämnar syre till cellerna för att till sist utsöndras med urinen. Denna funktion kan få stor betydelse för behandlingen av bl a cancer och cirkulationssjukdomar. Den bästa källan är troligtvis vitlök.